Om stiftelsen

Historien om museet på Murberget börjar redan i januari 1880 då biskop Lars Landgren kallar till överläggningar om att grunda ett museum. Mötet blir lyckat och den 27 februari bildas ”Vesternorrlands läns museisällskap”. Den första samlingen bestod av 66 exotiska föremål från Söderhavet och Sydamerika, skänkta av sjökapten Daniel Norlin. 

Museisällskapet gjorde två bestående insatser under sin verksamma tid. Dels förstärktes nipbranten i Prästmon där lämningarna efter Styresholms medeltida fogdeborg höll på att spolas bort av Ångermanälven. Dels köpte föreningen Ulvö gamla kapell som var hotat av rivning. 

Efter biskop Landgrens död 1888 förde museisällskapet en tynande tillvaro. Först tio år senare, med folkskoleinspektören Theodor Hellman, fick verksamheten åter puls och ett livsverk tog sin början. 

År 1909 tog Theodor Hellman initiativ till Föreningen för norrländsk hembygdsforskning. Hellmans vision var att skapa ett norrländskt bondesamhälle i miniatyr och ett centrum för forskning och undervisning om kultur, historia och natur i norra Sverige. Den stora förebilden var Skansen i Stockholm som Artur Hazelius skapat. 

Föreningen samlade in föremål, uppteckningar av norrländsk allmogekultur, samisk kultur och folkmusik. Genom skriftserien Arkiv för norrländsk hembygdsforskning kunde forskningsresultaten spridas. Med början 1907 ordnades mycket välbesökta sommarkurser för folkskollärare då tidens mest kända namn inom bland annat arkeologi medverkade.

1913 lade Theodor Hellman grunden till friluftsmuseet på Murberget, ”Norrlands Skansen”. Då flyttades den första byggnaden till området, en klockstapel från Ullånger. Allteftersom växte sedan de olika miljöerna fram: byn med dess olika byggnader, fäbodvall, skola, kyrka, gästgiveri, samevisten och herrgårdsmiljö. 

Wendela Hellman, gift med Theodor, hade stor betydelse för verksamheten på Murberget. Wendela utbildade sig till lärare men var även en utpräglad föreningsmänniska och bildade en Fredrika Bremer-krets i Härnösand. Hon var ordförande och drivande kraft i Husmodersföreningen och anordnade basarer och fester vid Murberget. 

Samlingarna flyttade mellan olika tillfälliga lokaler för att 1932 hamna på Murberget där det mesta magasinerades. Ett förslag till museibyggnad fanns visserligen redan 1929, men det skulle dröja mer än 60 år innan det nuvarande museet byggs.  

Gammelgården i Myckelgensjö med sina ca 30 byggnader köptes in 1940. Gården hade brukats av familjen Genberg fram till 1938 men var tagen ur bruk. Gammelgården hade emellertid ett kulturhistoriskt värde så för att bevara gården köptes den in och kom att med tiden utpekas som riksintresse.  

Staten reformerade det nationella kulturmiljöarbetet 1946 och 1947 efterträddes Theodor av sonen Bo Hellman som blir landsantikvarie. Under hans tid tillkom stadsbebyggelsen vid Murbergstorget. Han utvecklade den arkeologiska verksamheten och påbörjade en dokumentation av länets bebyggelse. 

Wendela Hellman, gift med Theodor, hade stor betydelse för verksamheten på Murberget. Wendela utbildade sig till lärare men var även en utpräglad föreningsmänniska och bildade en Fredrika Bremer-krets i Härnösand. Hon var ordförande och drivande kraft i Husmodersföreningen och anordnade basarer och fester vid Murberget. 

Samlingarna flyttade mellan olika tillfälliga lokaler för att 1932 hamna på Murberget där det mesta magasinerades. Ett förslag till museibyggnad fanns visserligen redan 1929, men det skulle dröja mer än 60 år innan det nuvarande museet byggs.  

Gammelgården i Myckelgensjö med sina ca 30 byggnader köptes in 1940. Gården hade brukats av familjen Genberg fram till 1938 men var tagen ur bruk. Gammelgården hade emellertid ett kulturhistoriskt värde så för att bevara gården köptes den in och kom att med tiden utpekas som riksintresse.  

Staten reformerade det nationella kulturmiljöarbetet 1946 och 1947 efterträddes Theodor av sonen Bo Hellman som blir landsantikvarie. Under hans tid tillkom stadsbebyggelsen vid Murbergstorget. Han utvecklade den arkeologiska verksamheten och påbörjade en dokumentation av länets bebyggelse. 

Stiftelsen Länsmuseet-Murberget bildades 1976 av Landstinget Västernorrland och Härnösands kommun. Stiftelsen fick ett regionalt och statligt ansvar inte bara för kulturmiljöer utan även för museiverksamhet i hela länet. 1978 tillträdde Tommy Puktörne som landsantikvarie. Under hans ledning utvecklades och breddades verksamheten till ett länsmuseum med kompetens och ett stort kontaktnät i länet, landet och internationellt. Under Puktörnes tid köpte stiftelsen även fastigheten med fornborgen Styresholm, 1990.

Efter en lång väntan fick Västernorrland 1994 som sista län i Sverige en egen museibyggnad. Arkitekten Gunnar Mattsson hade tillsammans med Tina Wik ritat museet som rymde åtta klimatstyrda arkiv och magasin, konservators- och fotoateljé, verkstad, hörsal, kafé, butik och utställningslokaler. Arbetet med det nya museet väckte ett stort intresse både i och utanför Sverige. Vid den Nordiska museifestivalen i Stavanger 1993 fick förslaget till basutställningar första pris i klassen Bästa tekniska framställning. 1995 fick museet ett hedersomnämnande i tävlingen European Museum of the Year Award. Museets basutställningar fick fina recensioner och omdömen. 1998 fick museet ett hedersomnämnande på Museumsfestivalen i Stavanger för sina skyltar (”Den stora utställningen i landskapet”).

2001 tillträdde Bengt Edgren som landsantikvarie och länsmuseichef. Under Bengt Edgrens ledning byggdes till exempel den stora utescenen nedanför kyrkan på Murbergets friluftsmuseum 2004–2005. Scenen ritades av arkitekten Gunnar Mattsson, som tidigare ritat museibyggnaden. Bengt Edgren var verksam som länsmuseichef till och med 2011. 

2012 tillträdde Lillian Rathje som länsmuseichef. Under hennes ledning jubilerade museet på Murberget och lyfte fram Theodor Hellmans arbetssätt med museet som en plats för bygdekultur och hembygd. Lillian Rathje var verksam till 2015. 

2016 tillträdde nuvarande länsmuseichef Jenny Samuelsson.