Der grofvo de groparna djupa och wid,
Och lade så många jutar uti;
Wäl är oss, ty för dem wändes dansen.
Så lyder ett fragment av en flera hundra år gammal visa. Den tros berätta om hur mor Märta lurade in jutarna (danskarna) i sin bastu, låste om dem och satte eld på stugan varpå svenskarna kunde storma fogdeborgen Styresholm. Det hela skall ha utspelat sig på 1400-talet.
Vi vet inte om händelsen verkligen inträffat, men ändå har arkeologer genom åren sökt de begravda danskarna på borgkullarna. Möjligen skulle fyndet av ett människoben på grannborgen Pukeborg kunna kopplas till visan. En arkeologihund specialiserad på att söka efter människoben har markerat på ett flertal platser på Styresholm. Kanske ligger de olycksaliga jutarna fortfarande där under jorden någonstans och väntar på att bli upptäckta?
Beredskap och bränder
Styresholm har brunnit våldsamt vid flera tillfällen, men ingen av bränderna har kunnat knytas till faktiska stridigheter. Att man haft god beredskap för strid är det dock ingen tvekan om. Vid de arkeologiska utgrävningarna, som pågått i området sedan mitten av 1800-talet, har man hittat armborstpilspetsar, spjutspetsar, fragment av ringbrynjor och rustningsplåt.
Mest spektakulärt är delar av utlösningsmekanismen till en så kallad blida (en forntida kastmaskin) på Pukeborg. Kan de två borgarna, som under medeltiden endast skiljdes åt av det grunda Sursundet, ha varit i konflikt vid någon tidpunkt? Eller var de en del av samma borgkomplex?
På de vackra kalkmålningarna som pryder väggarna i Torsåkers kyrka kan den nyfikne beskåda hur en beväpnad riddare på Styresholm kan ha sett ut under 1300- och 1400-talet.
Att leva på borgen
Uppe på borgkullarna har arkeologerna funnit spår av flera eldhärjade byggnader. En av dem tros ha tillhört en högreståndsmiljö. Nedanför borgkullarna har en smedja och ett par mindre stugor stått. En av de små stugorna kan möjligen ha varit en kokstuga eller bastu som brunnit ned, vilket onekligen för tankarna till mor Märta. Fynd av kistbeslag, bultlås och nycklar antyder att man haft behov av att förvara saker bakom lås och bom. Kanske bör fynden sättas i samband med Styresholms tid som fogdesäte och den skatt som krävdes in av invånarna.
Hur tedde sig tillvaron på Styresholm under 1300- och 1400-talet? Vi vet att invånarna eldade i eldstäder för att hålla värmen och tillaga mat. Borgens dunkla vrår lystes upp av tända ljus som fästes på väggarna i små hållare av järn. Man kunde fördriva tiden med spel eller kanske ägna sig åt att laga kläder. Fynden av små pärlor minner om en tid när man använde radband i bön.
Under de katolska fasteperioderna var det fortfarande tillåtet att äta fisk och det tycks man ha utnyttjat på Styresholm. Ben från en mängd olika fiskarter har påträffats, samt även enstaka fiskeredskap. Man tycks även ha jagat älg, hare och järv i markerna runtom borgen.
1 nötkreatur, 2 får och 1 svin
Gärdeskatten från 1403 specificerade tydligt vad invånarna var skyldiga att erlägga i skatt årligen. Det rörde sig bland annat om tamdjur. Många djur levererades förmodligen till Styresholm som levande skatt och slaktades på plats: nötkreatur, svin, får, getter och tamhöns. Överblivna benrester slängdes åt borgens hundar, vars tuggmärken vi än idag ser på några av de ben som grävs upp vid arkeologiska undersökningar. Också ägg, ved, smör kunde krävas i skatt.
Hästar är ständigt närvarande i fyndmaterialet. Rimligen fanns där ett stall, men exakt var det stod vet vi ännu inte. Speciellt på den norra borgkullen hittas mycket hästutrustning i form av hästskosöm, hästskor, stigbyglar, söljor och sporrar. Hästarna vid den här tiden var små, likt dagens islandshästar, även om större individer förekom. Om de hörde till ett väpnat rytteri är svårt att säga, men trogna följeslagare till borgens invånare har de alldeles säkert varit.